Picky blog

Idag har jag deltagit i en paneldebatt på Music doc-festivalen. Den följde efter visningen av den kanadensiska filmen What is indie?

Filmen söker efter en modern definition av begreppet indie. Traditionellt sett har jag använt indie som en stämpel på musik med jangliga lofi-gitarrer. Men jag har också alltid tyckt att det varit problematisk. Det är subjektivt och sätter igång en ganska ointressant diskussion om tycke, smak och hur det är i olika länder. Filmen försatte sig medvetet i samma situation bara för att på omvägar komma fram till att indie istället för att vara ett musikaliskt begrepp handlar om livsstil. Att indie är inställningen att vilja göra saker själv och att ha kontroll över sin framtid. Väldigt befriande tycker jag.

Storbolag och indie behöver inte vara ett motsatsförhållande. Det är ett självändamål att vara indie, men inte att vara liten och obskyr.

Paneldiskussionen cirkulerade kring framtiden för branschen och huruvida det är möjligt för artister att göra allt själv. Karolina Stenström (Stesosongs) hade en skön jag-får-se-vad-som-händer-inställning till framtiden och sa att det än så länge funkar bra för henne att göra allt själv. Det är precis så som Songs I wish har utvecklats. Vi har lärt oss på vägen och tar hjälp om vi behöver för att lösa problem och ta del av möjligheter som uppstår. Både Pether Lindgren och Patrik Larsson pratade om att det tar tid för artister att utvecklas och nå breda lyssnarskaror. Jag håller med och vill tillägga att detsamma gäller för skivetiketter. Panelens verkliga räv, Håkan Olsson, trodde att CD-skivan kommer finnas i många år framöver men att dess distributionskanaler kommer förändras. Argumentet var att musikkonsumtion numera inte endast är en ungdomsföreteelse utan är något som fortsätter hela livet. Positivt, men problemet är väl tillväxten. Jag tror i och för sig att det alltid kommer finnas musikintresserade människor. Vår uppgift är att skapa användarvänliga och prisvärda distributionskanaler. En kontext som är lika bra som innehållet vi tillhandahåller.

Panelen var ganska samstämmig och modererades med en varsam hand av Martin Theander (fd. Vibraphone, Playground, Nöjesguiden och numera eftertraktad frilans). Bland annat var vi överens om att saker och ting med teknologiska framsteg såsom internet är annorlunda och att strukturen för musikutgivning kommer, och har, förändras. Det vore intressant om en 15-åring varit med och delgett sin syn på musikkonsumtion. Det är uppenbart att generationen som kommer, 90-talisterna, har ett helt annat sätt att se på saker och ting. Låt oss lyssna på framtiden redan nu!

Dagens aktivitet åskådliggjorde igen hur viktigt det konstruktiva samtalet är för mig. När jag, som idag, befinner mig i situationer med intressanta människor med intressanta synvinklar och erfarenheter kommer jag på mig själv med att säga saker jag aldrig tidigare funderat på. Jag tänker och binder samman olika trådar live i nuet. Det fascinerar mig och ger sköna adrenalinkickar. Det är såklart både ironiskt och idiotiskt att jag är en ensamarbetare. Borde sätta in en sökesannons i någon lämplig tidning.

“Ung entreprenör söker likasinnad för att förädla osammanhängande idéer”

Det här inlägget publicerades söndag 11 februari, 2007 kl. 8:39 e m i Picky business. Du kan följa kommentarer genom RSS 2.0. Du kan lämna en kommentar, eller trackbacka från din egen webbplats.